Vilken skuld ska jag betala av först?

Har du fler än ett lån samtidigt är det här förmodligen den fråga du faktiskt ställer dig: vilken av dem ska jag lägga den extra tusenlappen på? Kortkrediten? Avbetalningen som snart är slut? Blancolånet som är störst?

Det finns två etablerade svar. Båda är enkla, och skillnaden mellan dem är mindre än man tror.

Snöbollen: minsta skulden först

Du betalar minsta belopp på allt, och lägger varenda extra krona på den skuld som har lägst saldo — oavsett ränta. När den är borta rullar hela dess månadsbetalning ner till nästa skuld i listan. Snöbollen växer.

Poängen är inte matematisk. Poängen är att du blir av med en hel skuld tidigt, och att listan blir kortare. Det håller folk kvar i planen.

Lavinen: högsta räntan först

Samma sak, men du sorterar efter ränta i stället för saldo. Högsta räntan får den extra kronan tills den skulden är slut, sedan näst högsta. Det är den billigaste ordningen räknat i kronor — alltid, utan undantag.

Ett räknat exempel

Fyra skulder, ungefär som de brukar se ut i ett svenskt hushåll:

• Kreditkort: 18 000 kr, 20 % ränta, minsta betalning 500 kr/mån
• Avbetalning: 6 000 kr, 12 %, minsta 400 kr/mån
• Blancolån: 45 000 kr, 9 %, minsta 1 200 kr/mån
• Kontokredit: 9 000 kr, 15 %, minsta 300 kr/mån

Sammanlagt 78 000 kr och 2 400 kr i minsta betalningar varje månad. Säg att du kan skrapa ihop 1 000 kr till, alltså 3 400 kr i månaden totalt.

Så här faller det ut, månad för månad:

• Bara minsta betalningarna: 40 månader, cirka 17 600 kr i ränta.
• Snöbollen med 1 000 kr extra: 27 månader, cirka 10 800 kr i ränta.
• Lavinen med 1 000 kr extra: 26 månader, cirka 10 200 kr i ränta.

Vad exemplet faktiskt visar

Två saker, och den andra är den viktiga.

Lavinen vinner. Det gör den alltid. Men den vinner med ungefär 600 kronor och en månad. Det är verkliga pengar, men det är inte skillnaden mellan att klara sig och inte klara sig.

Den extra tusenlappen är däremot värd cirka 7 400 kronor och fjorton månader. Beslutet om hur mycket väger alltså ungefär tolv gånger tyngre än beslutet om i vilken ordning.

Det betyder något praktiskt: välj den metod du faktiskt orkar följa. Väljer du lavinen och tröttnar efter fem månader har du förlorat mot den som valde snöbollen och höll ut i tjugosju. Den enda metoden som är säkert sämst är att sprida den extra tusenlappen jämnt över alla fyra — då betalar du samma ränta som om du inte hade lagt in några extra pengar alls, bara utspritt.

Tre saker att kolla innan du bestämmer ordningen

Räntan, inte månadskostnaden. Den effektiva räntan står i kreditavtalet och på fakturan. Sortera på den siffran. En skuld med låg månadsbetalning kan mycket väl vara den dyraste du har.

Att extra inbetalning är tillåten och gratis. På kort och krediter är den nästan alltid det. På lån med bunden ränta kan det finnas en ränteskillnadsersättning. Ring och fråga innan du lägger tusenlappen där.

Att minsta betalningen går in överallt, varje månad. Hela idén förutsätter det. Missar du en betalning på en skuld för att kunna betala extra på en annan har du bytt räntekostnad mot betalningsanmärkning, och det är ett dåligt byte.

Om räntan är hög

Räntetaket i konsumentkreditlagen ligger på referensräntan plus 20 procentenheter. Ligger något du betalar på i närheten av det taket är det nästan alltid den skulden som ska stå överst i listan, oavsett hur liten den är. Skillnaden mellan 20 % och 9 % ränta är den enda plats i den här uträkningen där ordningen på allvar spelar roll.

Räkna själv

Uträkningen ovan är ingen hemlighet och kräver ingen produkt. Ett kalkylark med fem kolumner — saldo, ränta, minsta betalning, ränta denna månad, nytt saldo — och en rad per månad gör exakt det jag gjort här. Det tar en kväll att bygga, och sedan har du ett svar som gäller just dina siffror i stället för mina.

Det här är räkning, inte rådgivning. Siffrorna ovan är ett exempel, och en modell vet ingenting om din situation.

Behöver du en färdig mall för hushållsekonomin i stället: Hushållsbudget — budgetmall i Excel och Google Kalkylark.