Vad kostar det att bara betala minsta belopp?
Share
På kreditkortsfakturan står två belopp. "Att betala" och "Lägst att betala". Det andra är alltid mindre, och det är hela poängen med det. Frågan är vad valet kostar, och den går att räkna ut själv på en kvart.
Vad minsta belopp faktiskt är
Ett vanligt villkor lyder ungefär så här: krediten ska återbetalas med 3 procent av utnyttjat kreditbelopp per månad, dock lägst 150 kronor. Andra kort använder 5 procent, och golvet varierar mellan utgivare.
Leta upp dina egna siffror innan du läser vidare. De står i kreditvillkoren under rubriken återbetalning, eller i appen bredvid fakturan. Det är dina tal som gäller, inte mina.
Två saker gör konstruktionen dyrare än den ser ut. Räntan tas ut på hela saldot varje månad, innan din inbetalning räknas av. Och minsta belopp är en procent av saldot — så när skulden krymper, krymper inbetalningen i samma takt. Du betalar mindre och mindre, precis när du börjat komma någonstans.
Ett räknat exempel
25 000 kronor på kortet. 20 procent nominell årsränta. Minsta belopp 3 procent, lägst 150 kronor.
Första månaden: räntan blir 25 000 × 20 % ÷ 12 = 417 kronor. Minsta belopp blir 750 kronor. Av dina 750 går alltså 417 till räntan och 333 till skulden.
Fortsätter du så, månad efter månad, och betalar exakt vad fakturan begär:
- 165 månader — 13 år och 9 månader
- 26 452 kronor i ränta
Räntan blir alltså större än skulden du en gång handlade upp. Golvet på 150 kronor slår in när saldot passerar 5 000 kronor på väg ner, och det är där de sista åren tar vägen.
Vad som ändrar siffran
Frys beloppet. Betala 750 kronor varje månad hela vägen i stället för att låta det sjunka med saldot.
- 50 månader — 4 år och 2 månader
- 11 795 kronor i ränta
Nio och ett halvt år kortare, och 14 657 kronor billigare. Den första månaden betalar du exakt lika mycket i båda fallen. Hela skillnaden ligger i att du inte sänker beloppet efteråt.
Höjer du till 950 kronor är kortet betalt efter 35 månader och räntan stannar på 8 181 kronor.
Räkna på ditt eget kort
Du behöver fyra tal: saldot, den nominella årsräntan, minimiprocenten och golvet i kronor. Sedan en rad per månad:
- Ränta denna månad = saldo × årsränta ÷ 12
- Saldo efter ränta = saldo + ränta
- Inbetalning = det största av (saldo efter ränta × minimiprocent) och golvet
- Nytt saldo = saldo efter ränta − inbetalning
Dra formeln nedåt tills saldot är noll och räkna raderna. Lägg en kolumn till bredvid med ett fast belopp i steg 3, så ser du de två datumen bredvid varandra. Det är fyra kolumner och tio minuters arbete i vilket kalkylark som helst.
Har du flera krediter samtidigt tillkommer frågan om vilken ordning du tar dem i. Räkna den här först ändå — samma aritmetik gäller varje kredit för sig, och den säger något du behöver veta oavsett ordning.
Vad som händer i november
Den 20 november 2026 träder en ny konsumentkreditlag i kraft, SFS 2026:1011. Två paragrafer är värda att känna till som låntagare.
Räntetaket i 4 kap. 4 § säger att krediträntan per år inte får överstiga referensräntan med ett tillägg av 20 procentenheter. Kostnadstaket i 4 kap. 5 § säger att kostnaderna för en kredit inte får överstiga ett belopp som motsvarar kreditbeloppet — för en kontokredit räknat per enskilt utnyttjande.
Läs den andra meningen mot räkneexemplet ovan. 26 452 kronor i ränta på 25 000 kronor ligger över den gränsen. Exakt hur taket kommer att slå mot krediter som redan löper är inget jag kan svara på, och den som påstår sig veta gissar. Men riktningen är tydlig: en återbetalning som tar fjorton år är inte den ordning lagstiftaren tänker sig.
Det korta svaret
Minsta belopp är inte en betalningsplan. Det är den lägsta nivå kortföretaget accepterar utan att säga upp krediten, och den är konstruerad för att skulden ska ligga kvar. Sätt ett eget belopp, skriv in det som en stående överföring, och rör det inte när saldot sjunker.
Mallen jag säljer är en hushållsbudget för hela året. Den räknar inte skulder åt dig — men den visar var det där fasta beloppet ska tas ifrån: Hushållsbudget – budgetmall i Excel och Google Kalkylark.